Girl with the bird

heath är verkligen helt fantastisk.

Varför är dagens "bloggare" så sifferkåta...? Hur viktigt är det igentligen för dem att just jag kikar in på deras "unika" blogg.
All denna smygreklam är så genomskinlig. "Maria" frågar hur jag mår. Men tror hon själv att jag är så pass dum att jag faktiskt tror att hon bryr sig? Och "Fredrik" önskar mig en nice dag? Det var det dummaste, killen, som inte har nån aning om vem jag är, önskar mig en nice dag? För vad? För att jag ska gå in på hans ack så oorginella blogg och upptäcka att den är precis lika lame som alla andras? Så att på så sätt kan hans statistik öka med yttligare en siffra?
Jag blir trött.
Blogghysterin är verkligen på topp... Och nu har alla en!
Men vad drömmer vi alla om? Vill vi bli hörda? Vill vi bli uppskattade? Vill vi bli rika? Vill vi få bekräftelse? Eller vill vi bara få ut några ord ur oss själva som vi inte riktigt vet vad vi ska göra av?
Jag vet inte....

Hallå? Är det bara jag som inte förstår vad som hände med sommarlovet? Det är ju nästintill slut?
Jag gillar inte den där tiden, den har alltid för brott.

Folk ser på detta och pustar ut, för något liknande kan ju inte ske nu. Vi är så mycket bättre nu.
Folk är dumma. Vi är och förblir vad vi alltid varit.



Förövrigt, bra film.

I min trista tillvaro hittade jag kvarblivna analogt tagna bilder från en fotouppgift. De var de bilder som helt enkelt inte var dugliga nog att fylla mitt foto kompendium. Men att fördriva min tid var de mer än väl dugliga.

Jag är ledig idag, känns som en evighet sedan. Fast så är det såklart inte.
Åh vill inte ödlsa min tid här, vill vara ute i solen och träffa underbara människor, vart är ni? Alla är bara sjuka, jobbar, bortresta eller helt enkelt upptagna. PUSS PÅ ER