do i belive in this, or is this the only way to get around in my life?

Jag undrar faktiskt vad som egentligen hände den kvällen, gjorde jag verligen någotjättehemskt eller hörs vi bara inte av längre? Tar vi varandra för givet numera? Så pass att det inte ens är värt att säga ett hej?

Jag undar om du tänker samma sak, jag vet inte, men det var du som "startade" detta. Vi brukade kunna prata om i princip allt, men jag antar att det är förbi.
När växte vi ifrån varandra egentligen, när missade jag det?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback